Välkommen till Geijersamfundet!

 

En hel och levande karl!
 


 

Varför liberalismen och arbetarrörelsen glömt honom är en gåta. I dag fyller han 240 år.

”Det handlar om Erik Gustaf Geijer”, skrev journalisten och krönikören Sven-Ove Svensson i sin blogg Svenssons släng den 12 januari och fortsätter: ”Mannen som betytt mer för liberalismen och småningom den framväxande arbetarrörelsen än de själva minns.

 

På lördagen den 7 januari fick jag och 70 andra chansen att möta honom hel och levande i Ransäter”, fortsätter Sven-Ove. ”Geijersamfundet, Geijerska släktföreningen, Geijerskolan och Humanistiska föreningen ordnade en heldag kring honom på folkhögskolan, med studiebesök på gården där han växte upp. Vi fick möta hans liv i årtal, lära oss mer om den tid när stångjärnshamrar som de tre vid Ranån försåg världen med järn, höra kunnigt folk diskutera hans insatser som filosof och historiker, först konservativ sådan, sedan – efter ett uppmärksammat avfall – liberal. Hans dikter lästes, hans musik speltes och sjöngs.

En allsidig karl som till slut blev rektor vid Uppsala universitet”:

 

Bild: Sven-Ove Svensson.

Med fem saker har jag befattat mig – ivrigt, om ej med framgång – filosofi, historia, vältalighet, poesi och musik. – Det är de fem fingrarna på min hand, vilka jag i ärlig slöjd uppövat och av vilka jag ej vill uppgiva någondera.

 

Jag kommer att leva länge på inspirationen från den lördagen nära Ranån. Tack för det arrangörer och grattis på födelsedagen, Erik Gustaf”.

I Ransäter hugger de av orden i slutet. När jag som bor längre söderut säger ”e mösse” säger de ”e möss”. En mössa.
Ofta när jag passerar kommungränsen norrut funderar jag över om Erik Gustaf Geijer också talade så när han växte upp. Eller höll de sig med en ”finare” sociolekt i herrgårdsgemaken? funderar Sven-Ove slutligen.

 

Ja, det var en fin dag på Geijerskolan och Geijersgården när  Geijersamfundet den 7 januari i samverkan med Karlstads humanistiska förening och den Geijerska släkrföreningen firade att det är 240 år sedan Erik Gustaf Geijer föddes den 12  januari 1783. Vi ägnade denna dag åt Geijers liv och verk i den ort där han föddes och växte upp. Inte minst uppskattat var författaren och litteraturkritikern Ola Larsmos föredrag om Geijer som politisk filosof, som han själv komprimerat här nedanför.

”Erik Gustaf Geijer skulle varit en mindre fascinerande person om det inte varit för hans berömda "avfall" till liberalismen 1838. Efter det framstod han för många ur sin gamla bekantskapskrets som oberäknelig radikal – men i efterhand kan vi se att han såg klarare än många andra vart Sverige var på väg. Men vad betydde hans "avfall" i praktiken? Det kan vi få syn på genom att jämföra hur hans syn på kolonialismen förändrades. När han 1819 ger ut "Betraktelser öfver det Europeiska Kolonialväldet" ser han kolonialismen som en sorts nödvändigt ont för att världen ska utvecklas. Han ser grymhet och förtryck, men kommenterar det knappast. Men efter avfallet har han börjat se just de förtryckta som historiska aktörer – han framhåller upproret på Haiti som något uppmuntrande och tar parti för den förtryckta, katolska majoriteten på Irland. Och vid 1840 års riksdag är det han som motionerar om att slaveriet på svenska St Barthelemy genast ska avskaffas, något som blir verklighet 1847, strax efter Geijers död. Då har han drivit på utvecklingen genom den viktiga debattartikeln "Om Slafveriet" i Post och Inrikes tidningar 1845 – en av de viktigaste debattartiklarna i svensk presshistoria”.

Jonas Wärja vid pianot. Foto: Lena Sewall.

Själv var jag, hemsidesredaktören, också mycket tilltalad av dagens musikaliska inslag, som Jonas Wärja, ung kantor i Forshaga-Munkfors församling inledde, med att spela tre menuetter. Två av dem av Anders Piscator (1707–1743) från Ekshärad. Piscator promoverades 1761 till filosofie magister vid Uppsala universitet och var från 1792 verksam som director musices vid läroverket i Karlstad. Han tjänstgjorde även som organist i domkyrkan och verkade också som kyrkoherde och prost i Hammarö. Piscator invaldes år 1800 i Kungliga Musikaliska Akademien som ledamot nummer 187.  En av hans elever vid läroverket Karlstad var Erik Gustaf Geijer, som rimligtvis någon gång måste ha lyssnat till de menuetter Jonas spelade.  

Fyra sångare från Karlstads kammarkör framförde under dagen också några tonsatta dikter av Erik Gustaf Geijer ackompanjerade av Jonas – På nyårsdagen (Ensam i en bräcklig farkost), Tonerna (i Carl Leopold Sjöbergs version), Vad jag älskar, Mod och försakelse, På krubbans strå, Stilla skuggor. Till sist spelade Jonas Erik Gustaf Geijers egen tonsättning av Natthimmeln i.  

 

 

Louise Hamilton visar gården där hennes anfader växte upp. Foto Sven-Ove Svensson.

Framför snöhöljd Geijersgård. Elisabeth Munnich Arnerius samt Olof Andersson med hustrun Gunilla. Foto: Lena Sewall.

Många hade hjälpt till att göra dagen så lyckad. Först och främst initiativtagaren Louise Hamilton , släktföreningens representant i Geijersamfundets styrelse – och för övrigt en av de fem ättlingar till Erik Gustaf Geijer som deltog i dagen.

 

Lunchplanering. Fr v Anna Samuelsson, Rolf Ahlzén, Håkan Jonasson och Georg Andrén. Foto: Lena Sewall.

Aktiv medhjälpare i förberedelserna var styrelseledamoten Rolf Ahlzén som liksom Geijersamfundets ordförande Georg Andrén medverkade i ett samtal på scenen. Andra styrelseledamöter i  Geijersamfundet, dagens huvudarrangör, bidrog med  att sprida information och komma med uppmuntrande tillrop och synpunkter. 

Humanistiska förbundet i Karlstad och Kristinehamn var värdefulla medarrangörer. ”Utan dem är det tveksamt om vi fått så många deltagare”, skriver Louise i sin rapport och sitt tackbrev till styrelsen och alla medarbetare. ”De bidrog ekonomiskt genom att stå för den hyrda bussen. Dessutom var Fredrik Holm, skattmästare i Karlstadsavdelningen från första kontakten i augusti till själva genomförandet ett ovärderligt stöd. Han och Olof Andersson i Kristinehamn annonserade dagen flitigt och fick många medlemmar att anmäla sig. Olof tog dessutom hand om ”sina” anmälningar, tog emot deras deltagaravgifter och samordnade bilresorna till Karlstad varifrån bussen till Ransäter avgick. Fredrik Holm trummade ihop ett gäng (där han själv ingick) ur Karlstad Kammarkör som bidrog med skönsång.

Den tredje medarrangören, Geijerska släktföreningen, upplät Geijersgården för övernattning för långväga deltagare samt var med och visade museet”.

”Turistbyrån i Munkfors har också bidragit med mycket gott bemötande och informationsspridning”, fortsätter Louise. ”Erlandergården, Fridolf Rudinmuseet och Hembygdsgården hade deltagare med på dagen. Och en stor hjälp har jag haft av Peter Stefansson som också medverkade under dagen med att berätta om Geijergården och med diktläsning. 

Och Geijerskolan måste ha en särskild eloge. Anna Khalid som skötte ljud och bild, Kicki i köket och ekonominansvariga Lars Lingsell m. fl. Liksom Jonas Wärja som stod för det musikaliska inslaget under dagen”.

Louise avslutar sin rapport genom att tacka för att hon fick förtroendet att förbereda dagen, det har känts som ett privilegium.

Ett privilegium var det också att få vara med på den väl genomförda dagen. Ett stort tack till eldsjälen Louise Hamilton som med entusiasm och engagemang lade ner ett stort arbete för att åstadkomma den minnesvärda Geijerdag som förgyllde och lyste upp en grådisig januarailördag för alla oss som deltog i den.


 

Trötta men nöjda vid Geijerdagens slut. Louise Hamilton, Georg och My Andrén samt Ola Larsmo. Foto: Lena Sewall

Medlemsavgift

Vi vill  påminna er som ännu inte betalat årsavgiften för 2022. Årsavgiften är 100 kr för enskild medlem och 150 kr för makar/par samt 150 kr för organisationer och institutioner. Årsavgiften inbetalas till Geijersamfundets postgiro: 36 48 63-1

Geijersamfundet på Facebook

Vi finns även på Facebook: https://www.facebook.com/geijersamfundet/

Eventuell adressändring sänder ni till samfundets sekreterare thomas.blom @kau.se

Tidigare års aktiviteter

Om tidigare års aktiviteter kan man läsa i hemsidans arkiv. Klicka här här att läsa vad som hände 2022, 2021, 2020, 2019, 2018 2017.

Mailadresser

Skicka gärna mailadressen till samfundet så att vi kan göra en gruppmailadresslista för att vid behov snabbt kunna nå medlemmarna och andra Geijerintressenter med aktuell information  Geijersamfundet har på senare tid glädjande nog fått en del nya medlemmar.

Hemsidesredaktör Lena Sewall  lena.sewall@telia.com

 

Sidan senast uppdaterad den 14 januari 2023