Porträtt av Erik Gustaf Geijer

På den här sidan kommer porträtt av Erik Gustaf Geijer och hans familj att införas.
Sidan är under arbete.

Erik Gustaf Geijer i tidiga år. Till vänster: Miniatyrporträtt av L. Sparrgren. Bilden hämtad ur Geijerstudier II (Geijersamfundet 1955). Till höger: Miniatyr gjord under Englandsresan 1809-10 av okänd konstnär, möjligen av Daniel Orme. Bilden hämtad ur Anton Blancks Geijer i England 1809–1810. (Bonnier 1914). Geijer skickade denna miniatyr till sin bror Carl Fredrik med begäran att denne skulle sända bilden till blivande hustrun Anna-Lisa.
 

Erik Gustaf Geijer 1816. Våren 1816 tecknade Amalia von Helvig med kärleksfull, men nog delvis idealiserande hand fyra porträtt i tusch av Geijer. Det här är tre av dem. De två övre hämtade ur Lennart Hedwalls Tonsättaren Erik Gustaf Geijer (Edition Reimers 2001) och den nedre ur  ur W. Gordon Stiernstedts Ur Erik Gustaf Geijers liv. I. (Natur & Kultur 1963)

Hur Geijer såg på sig själv vid denna tid framgår av ett av de få brev från honom till Amalia, som blivit bevarade. I brevet skriver han: "Emedan jag är nästan barnsligt och övermåttan vek, men därjämte ej utan kraft och häftighet, göra dessa stora motsatser i min karaktär mig ofta brydd, generad och blyg för de människor jag varken älskar eller hatar...Men Ni som har både klokhet och intelligens, är också mycket god, så att varje sinne gärna likt en blomma vill öppna sig för Er. Visserligen finns i mig föga blomlikt, men däremot mycket orent och ont, vilket jag bett Gud bränna bort. Ur askan, tänker jag, skulle jag stiga som en blomma, om än blott som ett litet obetydligt vildblomster på fältet."

Erik Gustaf Geijer. Detalj av oljemålning av J. G. Sandberg. 

 

Erik Gustaf Geijer. Till höger. Oljemålning av Karl Wilhelm Nordgren.

Erik Gustav Geijer. Teckning av Fredrika Bremer. Bilden hämtad från W. Gordon Stiernstedts Två släktled berätta. Bonnier 1947.

Erik Gustaf Geijer. Porträtt i blyerts av Maria Röhl. Den till höger utförd 1843.

Erik Gustaf Geijer på äldre dar . Till vänster litografi av okänd upphovsman. 1840-talet. Bilden hämtad ur Alla tiders Geijer. Geijerstudier.9. (Geijersamfundet 2001).
Till höger silhuett klippt av Adolf Hamilton som två månader efter Geijers bortgång gifte sig med hans dotter Agnes. Bilden hämtad ur W. Gordon Stiernstedts Två släktled berätta (Bonnier 1947).

Geijer framifrån och bakifrån. Teckningar av Brynolf Wennerberg 1842. Här hämtade ur Att följa sin genius. Geijerstudier VI (Geijersamfundet 1982). Skulptören John Börjeson använde dessa teckningar som förlaga till sin Geijerstaty som avtäcktes 1888.

Geijerstatyn i Uppsala. Foto: Eva Fredriksson.

Geijerstatyn i Uppsala. Skulptören John Börjesons berömda Geijerstaty i Uppsala, reser sig  majestätiskt  centralt i universitetsparken. Här fotograferad bakifrån av Eva Fredriksson med domkyrkans två torn i bakgrunden. Börjeson har avbildat Geijer så som han, enligt Brynolf Wennerberg, tedde sig när han stod i katedern. Statyn kunde invigas en oktoberdag 1888, i en ännu gles park som helt dominerades av det nya universitetshuset.

Erik Gustaf Geijer på äldre dar.
Dagerrotypi från 1840-talet.
Bilden hämtad ur Att följa sin genius.
Geijerstudier VI (Geijersamfundet 1982).

 

Erik Gustaf Geijers hem i Uppsala. Trägravyr 1872 av O A Mankell.
Bilden hämtad ur Att följa sin genius. Geijerstudier VI (Geijersamfundet 1982).

Erik Gustaf Geijer utanför Geijerskolan i Ransäter.
Staty av Vivianne Geijer. Foto: Thomas Fredlund.